21 juli 2017

If I Had Your Love / Island 2005

Hur svårt kan det ha varit att övertala Selma att ge sig in i Eurovision Song Contest på nytt? Hennes första försök hade närapå lett till Islands första seger och gjort henne till lokal stjärna på riktigt. Sedan dess hade hon gett ut två popskivor och en CD med musikallåtar utan att helt släppa ESC med blicken.

2003 hade hon följt med den isländska delegationen till Riga och fungerat som Birgitta Haukdals koreograf. Nu var tiden mogen för att ta revansch. RÚV valde ut Selma utan någon nationell final och gav henne och hennes team mer eller mindre fria händer vad gällde låten.

"If I Had Your Love" slog ned som en mindre bomb när den presenterades. Selmas goda rykte från 1999 i kombination med den betydligt tyngre och tightare producerade låten gjorde snabbt Island till en av de stora förhandsfavoriterna. I videon springer Selma Reykjavik runt med en pilbåge som något slags modern Cupido men med stora problem att träffa rätt.

I Kiev visade sig islänningarna ha vissa problem under repetitionerna. Koreografin - där dansarna stundvis låg på golvet - fungerade inte riktigt i bild och scenklädernas färger skapade onödigt lite kontrast mot bakgrunden. När det mesta verkade vara under kontroll lär bildproducenten dessutom utan förvarning ha ändrat en hel del av bildvinklarna till genrepet.

Selma gav ett under omständigheterna starkt framförande men Islands låt hade tappat sitt momentum som favorit. När programledarna sprättade semifinalens kuvert visade det sig att Selma inte fanns bland de tio bästa.

Det behöver inte ha berott på varken låten eller framträdandet. ESC:s semifinal hade inte riktigt satt sig bland publiken ännu och under de första åren verkar resultaten ofta lite slumpmässiga. Kanske hade islänningarna bara otur?

I vilket fall som helst kände man sig illa behandlade och året efter gav man Europa vad man ansåg att de förtjänade när man skickade den gapiga och obstinata Silvia Night till Aten.



Selma / If I Had Your Love (Island 2005)
16:e plats av 25 bidrag (semifinal) i Kiev

19 juli 2017

Colorado / Nederländerna 1979

Sandra Reemers solokarriär hade aldrig riktigt tagit fart trots att hennes bidrag till ESC 1976 blivit en stor hit på hemmaplan. Nu behövdes det ännu en omstart och något på tv-bolaget NOS måste ha gillat henne och gett henne en chans till. Inför den nationella uttagningen 1979 valdes hon internt ut som artist för alla sex bidrag, nu som solist i gruppen Xandra.

Juryn - bestående av elva olika yrkesgrupper - gav en överväldigande seger till "Colorado", startfältets enda riktigt snabba låt som lämpligt nog var skriven av bröderna Rob och Ferdi Bolland som också skrivit och producerat Xandras kommande LP.

Bröderna Bolland föddes i Sydafrika men hade gjort karriär under eget namn i Nederländerna. Med åren hade de alltmer kommit att skriva och producera musik för andra artister parallellt med att släppa egen musik.

Många trodde på "Colorado" inför finalen i Jerusalem, inte minst "Abbas pappa" Stikkan Andersson som nämnde den som personlig favorit. Trots ett livfullt framträdande verkade Sandra Reemer - som annars var en bra artist med stark närvaro - förvånansvärt oengagerad och placeringen blev förvånansvärt låg.

På hemmaplan blev "Colorado" en ytterst moderat framgång och framför allt var den fel låt för att marknadsföra Xandras skiva som musikaliskt drog åt ett mer rockigt och country-betonat håll. Ingen av de andra singlarna slog an och gruppen upplöstes.

Däremot blev "Colorado" en hit i Skandinavien där den engelska versionen sålde bra. Lill-Babs (Sverige 1961) spelade in en egen svensk version som även den blev populär och gick in på Svensktoppen.

Bröderna Bolland hade sin största framgång framför sig. "In The Army Now" blev en internationell hit 1981 och en ännu större framgång i en version med Status Quo 1986.

Sandra Reemer fick aldrig någon riktig ordning på sin sångkarriär men förblev ett känt namn i Nederländerna, tidvis som programledare i tv. 2000 bildade hon trion Dutch Divas tillsammans med Marcha (Nederländerna 1987) och Maggie MacNeal (Nederländerna 1974 och 1980).

I början av 2017 offentliggjorde sångerskan att hon drabbats av bröstcancer och i juni samma år avled Barbara Alexandra Reemer i en ålder av 66 år.



Xandra / Colorado (Nederländerna 1979)
12:e plats av 19 bidrag i Jerusalem

17 juli 2017

Pump pump / Finland 1976

I den gamla världen - innan internet fanns tillgängligt för massorna - rörde sig trender och popfenomen ändå fritt över gränserna, om än lite långsammare. Under 1974 lanserades den nya modedansen The Bump som i likhet med exempelvis twist var lätt att lära sig och som snart erövrade världens dansgolv.

Året efter dansade man Bump överallt och låtar som "Do You Wanna Bump?" med Boney M och "Lady Bump" med Penny McLean - som också var medlem av den framgångsrika discotrion Silver Convention (Västtyskland 1977) - låg på listorna världen över.

Slutligen letade sig The Bump även in i 1976 års finska uttagning där någon så oväntad som Fredi (Finland 1967) hade tagit flugan till sitt hjärta. "B" är en krånglig bokstav på finska så där dansade man "Pump" istället och tillsammans med kompgruppen Ystävät (Vännerna) lyckades Fredi sätta bra fart på sin låt.

Ystävät var inte vilken samling som helst: Anneli Koivisto var ena halvan av oerhört populära Koivistolaiset (Finland 1971), Titta Jokinen var en sprudlande och eftertraktad skådespelerska och sångerska, Irma Tapio var känd sedan barnsben och Antti Hyvärinen var en av landets mest lovande musiker och låtskrivare. Inget under att den samlingen avgick med segern.

Alla var inte överlyckliga och när vinnaren ropats ut hoppade en person ur studiopubliken upp på scenen och gjorde sig lustig över låtens enkelhet och - gissningsvis - kommersiella tilltal.

Skrattar bäst som skrattar sist - skivan blev mycket populär på hemmaplan och man spelade in en lättsam och underhållande video i Yles studior. I ESC sjöng man på engelska och uppträdde som Fredi & The Friends - underligt nog fortsatte man att sjunga "pump" istället för "bump" också i den engelska versionen. (Däremot var det bump som gällde i låtens fantastiska tyska version.)

På scenen i Haag levererade finländarna som om det gällde livet - inte minst Anneli Koivisto går fullständigt bananas i sista refrängen - och det viskades att Finland kunde ha vissa chanser att överraska världen. Möjligen var resten av Europa redan lite trötta på att dansa bump och det blev bara en mittenplacering till slut, men hemma i Finland har "Pump pump" fått evigt liv och blivit en odödlig kultklassiker.

Medan gruppen repeterade inför Haag lekte Fredis och Irma Tapios döttrar med varandra och blev goda vänner. I början av 1990-talet bildade Hanna-Riikka Siitonen och Nina Tapio duon Taikapeili som fick en stor hit med "Jos sulla on toinen". Båda två har dessutom sjungit i kören bakom flera finska bidrag genom åren.



Fredi & The Friends / Pump pump (Finland 1976)
11:e plats av 18 bidrag i Haag

15 juli 2017

Probudi me / Kroatien 1997

I det nyligen självständiga Kroatien var det liv och rörelse inom popmusiken och kreativiteten låg på topp. Till stor del studerade man vad som låg på listorna på andra håll och så kopierade man andras idéer och ljud tills man slutligen hittade något eget.

Det fanns flera fina sammanhang att visa upp produktionen på. Landet hade en mängd olika sångfestivaler som gavs stort utrymme i media, men den främsta bland dem alla var Dora - den nationella uttagningen till ESC. Landets ledning hade identifierat det som mycket viktigt att Kroatien skulle visa sig från sin bästa sida i alla tänkbara sammanhang och ESC var en arena där man hade all möjlighet att briljera på riktigt.

E.N.I var en kvartett tonårsflickor som helt klart satts ihop med Spice Girls - världens just då största och mest inflytelserika popfenomen - i åtanke. De hade släppt ett par singlar men deras seger i Dora kom som en stor och positiv överraskning. "Probudi me" ("Väck mig") kändes pigg och fräsch och relevant.

Medlemmarna i E.N.I hade handplockats ur ungdomskören Putokazi, precis som Kroatiens första representanter Put 1993, men hade fått en mycket mindre präktig image. Gruppens video låg helt rätt i tiden och fick flera journalister att utse kroaterna till en av de största förhandsfavoriterna.

Allt verkar ha gått vägen ändå fram till den stora direktsändningen i Dublin där nerverna verkar ha övergett Balkans Spice Girls. Plötsligt lät det tunt och andfått samtidigt som ljudmixningen inte verkar ha varit på topp och helt plötsligt gick poplåten Europa förbi.

Ironiskt nog verkar den kroatiska delegationen ha låtit bli att byta poäng på det sätt de annars gjorde - helt tydligt har man bytt med Malta men annars ser poängen ut att vara i ordning - och den slutliga placeringen blev ett riktigt fiasko med tanke på de uppskruvade förväntningarna.

Floppen till trots fortsatte Elena, Nikolina, Iva och Ivona att sjunga framgångsrikt tillsammans och fick en betydligt längre karriär än de riktiga Spice Girls. De har även engagerat sig politiskt och framträdde tidigt på Zagrebs pridefestival. Än idag uppträder E.N.I tillsammans när lusten faller på men de har inte släppt ny musik sedan 2012.



E.N.I / Probudi me (Kroatien 1997)
17:e plats av 25 bidrag i Dublin

13 juli 2017

Everything / Grekland 2006

Anna Vissi hade haft en ganska bra karriär också tidigare men i början av 1990-talet hittade hon en ny växel och gick snabbt från att vara en popsångerska i mängden till att bli den obestridda drottningen av grekisk musik. Hon spelade musikal, hennes skivor sålde i ofantliga mängder och hon hade gjort ett par åtminstone ganska lyckade försök att slå sig in på den internationella marknaden.

När Grekland för första gången skulle stå värd för ESC kunde hon inte motstå frestelsen och när ERT erbjöd henne att sjunga samtliga låtar i den nationella finalen beslutade hon sig för att ställa upp en tredje gång efter 1980 och 1982.

Trots att Anna tidigare försökt övertyga den utländska skivpubliken med mer poppiga låtar - som "Everything I Am" och "Call Me" - matchades balladen "Everything" fram som vinnare av den grekiska finalen. Bidraget var storslaget och bombastiskt och gav sångerskan stort utrymme för att demonstrera sina vokala färdigheter.

Videon var påkostad och snygg men också kontroversiell. Många ansåg att den målade en för negativ bild av Grekland och inte minst av grekiska män.

Inför finalen hade grekisk media endast ögon för den egna kandidaten och det var lätt att tro att Anna Vissi stod inför en promenadseger. Kanske att självförtroendet tog över en smula och när det väl gällde spelade superstjärnan över en hel del på scenen och framstod inte alls som någon självklar kandidat.

Poängräkningen blev ett bryskt uppvaknande för hemmapubliken och "Everything" var aldrig i närheten av att blanda sig i någon toppstrid. Till slut blev det inte ens personbästa för Anna Vissi. Det spelar kanske inte så stor roll när man är sitt lands största stjärna och än idag består populariteten.

Däremot tog Anna Vissi en paus i sitt samarbete med ex-maken Nikos Karvelas (som skrivit "Everything" och de flesta av hennes stora hits) och de skulle inte göra musik tillsammans på nytt förrän de släppte "Agapi ine esi" fyra år senare.



Anna Vissi / Everything (Grekland 2006)
9:e plats av 24 bidrag (final) i Aten

11 juli 2017

Theater / Västtyskland 1980

Katja Ebstein hade blivit en riktig institution inom den tyska underhållningen och stod stadigt med ena benet inom schlager och med det andra i en mer anspråksfull och seriös ådra. Under slutet av 1970-talet skulle hon ägna sig alltmer åt projekt med hög kvalitet och konstnärliga ambitioner men som kanske inte drog riktigt samma publik som de enklare refrängerna.

Tidigt hade Katja Ebstein insett att man kunde köpa sig artistisk frihet genom att spela in mer publikfriande material som publiken ville köpa och som höll skivbolagen på gott humör. I slutet av decenniet skrev hon kontrakt med jätten Ariola och påbörjade ett fruktbart samarbete med den omåttligt framgångsrike Ralph Siegel.

Tillsammans gjorde de skivan "Glashaus" som blev en stor succé. Singeln "Dann heirat doch dein Büro" blev populär och krattade i arenan för Katjas comeback i den tyska finalen.

Det blev strid på kniven mellan Katjas "Theater" och Costa Cordalis "Pan" - en annan av Siegels låtar. I en av alla tiders mest pinsamma tv-ögonblick ropade programledarna dessutom ut fel vinnare.

För att göra telefonomröstningen mer spännande gavs flera mellanresultat. När det sista av dessa lästes upp glömde programledarna bort att man ännu inte hade räknat alla röster utan ropade ut Costa Cordalis till vinnare. Misstaget korrigerades snabbt men skadan var redan skedd och Cordalis var förkrossad.

Inför finalen i Haag seglade Katja upp som en av storfavoriterna och än en gång förbättrade hon sitt lands bästa placering. Ända in i det sista hade hon chans att vinna innan Belgiens jury gav segern till Johnny Logan och Irland.

Låten spelades in på flera språk och skivan blev populär i flera länder med en av de bästa låtarna från "Glashaus" som B-sida, även den inspelad även på engelska och franska.

Katja hade lyckats med sitt uppsåt och fortsatte arbeta till och från med Ralph Siegel för att däremellan bjuda publiken på material med mer tuggmotstånd. Med åren har hon alltmer utvecklats till att skådespela vid sidan av sången och är en av alla tiders mest framgångsrika kvinnliga artister i Tyskland.



Katja Ebstein / Theater (Västtyskland 1980)
2:a plats av 19 bidrag i Haag

9 juli 2017

Ce soir-là / Monaco 1960

François Deguelt hade flyttat till Paris för att slutföra sina studier och arbetade som bäst på en examen i filosofi då längtan till ett liv på scenen tog över. Han började sjunga i en kabaré på Montmartre för att sedan turnera Frankrike runt. Med tiden började han skriva egna sånger och 1956 tilldelades han ett av den franska musikvärldens tyngsta pris - av akademien Charles-Cros - för en av sina EP-skivor.

1958 tvingades han ta en paus från karriären och kasta sig ut i en brutal verklighet då han kallades in för militärtjänstgöring och stationerades till Algeriet, där den franska armén redan i tio år utkämpat ett blodigt krig för att hindra det nordafrikanska landet från att bli självständigt. Mer blod skulle flyta innan fransmännen gav slaget förlorat 1962.

Nyligen hemkommen från Algeriet valdes han ut att representera Monaco vid ESC i London. Det lilla furstendömet hade debuterat året innan och kommit på allra sista plats, så nu gällde det att sikta lite högre.

"Ce soir-là" ("Den där kvällen") var en snygg och effektiv chanson som landade på bronsplats i ESC och som hjälpte till att återuppliva François Deguelts stjärnstatus. Senare samma år uppträdde han som affischnamn på stora prestigefyllda scener som Bobino och Olympia.



François Deguelt / Ce soir-là (Monaco 1960)
3:e plats av 13 bidrag i London