7 maj 2016

Ne ver, ne boisia / Ryssland 2003

Långt före de vansinniga anti-gay-lagarna som med all rätt givit landet dåligt rykte fanns en koppling mellan Ryssland och HBTIQ i Eurovision Song Contest.

Tonåringarna Julia Volkova och Lena Katina lyckades 2002 med det som bara Alla Pugatjova klarade av då de forcerade de ryska gränserna och skaffade sig en framgångsrik internationell karriär. "All The Things She Said" var en riktig sensation, inte minst för flickornas vågade image skull. Klädda i skoluniformer tog de varje tillfälle att hålla varandra i handen och tungkyssas så snart det fanns kameror i närheten.

Idag framstår videon till låten som tämligen snäll och tam men väckte stort uppseende. Kunde det vara så att Ryssland var ett spännande land då det gällde sexuella minoriteter och deras rättigheter?

Det var för bra för att vara sant. Allt var bara image, uttänkt av managern Ivan Shapovalov som noterat att människor gärna sökte efter utmanande bilder av unga flickor på nätet. Han hade också hittat på gruppens namn: t.A.T.u lät som engelskans "tattoo" men var en förkortning för den ryska meningen "Den ena flickan älskar den andra flickan".

Det var en stor sensation när rysk tv avslöjade att de valt ut t.A.T.u till ESC i Riga - de var det kommersiellt mest framgångsrika namn som ställt upp sedan Baccara 1978 - men ingen kunde nog ana det kaos och den oreda den unga gruppen skulle ställa till med.

Redan vid första repetitionen brakade ovädret loss. Först vägrade sångerskorna repetera ordentligt överhuvudtaget - något de skulle fortsätta vägra hela veckan - innan de på sin första pressträff kallade Riga fult och fullt av otrevliga människor. Presscentret formligen exploderade och t.A.T.u blev fullständigt utbuade.

Under veckan fortsatte man rebelliskt att undvika repetitioner, man fejkade sjukdom och hotade att klä av sig nakna i direktsändning. EBU-cheferna rasade men Ryssland fick massor av uppmärksamhet.

Tyvärr kom låten helt i skymundan av allt rabalder: en vass och otypisk pärla vars refräng - tro inget, frukta inget, fråga inget - var ett slagord från ryska fängelser som fått stor spridning efter att ha nämnts i Aleksandr Solzjenitsyns "GULAG-arkipelagen".

I lördagens finalsändning sjöng ryskorna för första gången hela låten rakt igenom från början till slut. Trots en del fula bildvinklar och en del riktigt sur sång var t.A.T.u i slutändan bara tre poäng bakom vinnande Turkiet. Om de bara repeterat ordentligt och funkat lite bättre i rutan - hade de vunnit då?

Året efter sparkade flickorna sin intrigerande manager som instruerat dem att åbäka sig och bete sig illa i Riga, och avslöjade i samma veva att de i själva verket inte var lesbiska alls. Då hade en stor del av världen redan bestämt sig för att de bara var ett one-hit-wonder, men på hemmaplan och i östra Europa fortsatte de producera hitlåtar i ett par år till.



t.A.T.u / Ne ver, ne boisia (Ryssland 2003)
3:e plats av 26 bidrag i Riga

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar